Påverka kommunens skogspolitik
Varför påverka kommunens skogspolitik?
Brist på skog som aldrig varit kalavverkad är en av de största orsakerna till minskad biologisk mångfald enligt SLU Artdatabanken (2026). De skogarna har en stor variation av livsmiljöer för djur och växter – till skillnad från intensivt brukade skogar.
Fältbiologerna vill att mer skog ska skyddas i Sverige, samt att fler skogar ska brukas med hyggesfria metoder. Vi vill också återställa fler skogar till ett naturligare tillstånd – det tjänar hela samhället på. Ett mer hänsynsfullt brukande av skog gynnar nämligen inte bara djur och växter, utan främjar också klimatanpassning, friluftsliv, folkhälsa och kolinlagring.
Många kommuner äger stora ytor skog. Ofta handlar det om ytor som motsvarar flera tusen fotbollsplaner. Kom ihåg att kommuner inspireras av varandra. Genom att förändra kommunens skogsskötsel bidrar du både till ditt lokalsamhälle och skapar ringar på vattnet!
Fältbiologerna anser att kommunens skogar…
- bör skyddas och skötas med hänsyn till ett rikt växt- och djurliv
- bör främja friluftsliv och hälsa
- är viktiga för att lagra koldioxid
- ska skötas för att bidra till samhällets klimatanpassning
Steg 1. Välj en fråga som engagerar dig
Det går att påverka skogsskötseln på många olika sätt. Vad tycker du är viktigt? Här nedan hittar du fjorton förslag på frågor att driva, under fyra olika områden.
Biologisk mångfald
Ställ om skogsbruket
Kommunens skogsbruk måste anpassas för att gynna ett rikt växt- och djurliv. Kalhyggesbruk och andra intensiva skogsbruksmetoder ska enbart användas som undantag där det har som minst påverkan på biologisk mångfald och på människors naturupplevelser, eller när behövs för vissa naturvärden.
Mer resurser till naturvårdande skötsel och naturrestaurering
Naturvårdande skötsel är exempelvis naturvårdsbränning, skogsbete, återställande av våtmarker, och att skapa död ved. Det är viktigt för att öka den biologiska mångfalden och återställa (restaurera) fler artfattiga skogar till ett mer naturligt tillstånd. Att avsätta skog som får stå orörd är också ett sätt att återställa skog.
Teckna naturvårdsavtal och skydda andra markägares skog
Kommunen kan också säkerställa viss typ av skötsel på andra markägares skog, till exempel genom att teckna naturvårdsavtal. Då går markägaren med på att skydda eller sköta sin skog på ett särskilt sätt, i utbyte mot en viss ersättning. Det kan handla om skogar som är viktiga för biologisk mångfald, men också klimatanpassning och friluftsliv. Kommunen kan också skydda skog på andras mark.
Friluftsliv och hälsa
Fler friluftsområden och tätortsnära natur
Fler friluftsområden gör kommunen mer attraktiv att bo i. Mer tätortsnära natur säkerställer medborgarnas tillgång till naturområden att vistas i.
Öka tillgängligheten i naturen
Kommuner kan göra natur tillgänglig för fler genom samhällsplanering, förvaltning och skötsel samt fysiska åtgärder, kommunikation, information, vägledning och kunskapsspridning. Mer vistelse i naturen är bra för fysisk och psykisk hälsa – och får fler att bry sig om sin lokala natur.
Kompetensutveckla rektorer, lärare och annan skolpersonal
Genom skolan kan fler barn upptäcka och lära sig om skogen i deras lokalsamhällen. Men tyvärr finns inte alltid kunskapen eller resurser hos skolpersonal att ta ut elever i naturen. Kommunen kan ordna utbildningar och säkerställa att det finns resurser för att bedriva pedagogisk verksamhet ute i naturen.
Klimatanpassning och kolinlagring
Mer variation i skogen ökar beredskapen
Skog med olika trädslag och träd i olika åldrar, är mer motståndskraftig mot klimatförändringar än ensidiga skogar. Mer lövträd i skogen minskar risken för stormskador, skogsbränder och granbarkborre. Ett klimatanpassat skogsbruk med högre naturhänsyn är ett billigt sätt att undvika dyra skador på människor, skog, infrastruktur och bebyggelse.
Ta fram en plan för ett förändrat klimat
Kommunen kan ta fram en handlingsplan för klimatanpassning och naturbaserade lösningar. Där spelar skogen en viktig roll. Människors hälsa påverkas negativt av klimatförändringar, bland annat vid hög värme. Träd ger skugga och sänker temperaturen under riktigt varma dagar. Mer skog som är tillgänglig för alla behövs för att skapa svala områden.
Träd är också viktiga för att stabilisera marken. Kommunen bör undersöka var kalavverkning kan orsaka ras och skred, och om det hotar infrastruktur eller människor.
Minska avverkningen för att öka kolinlagringen
Att minska avverkning av skog är viktigt för klimatet. När vi avverkar skog minskar skogens kolförråd – och det uppvägs inte av de eventuella fossila produkter som träprodukterna ersätter. Forskning från Sveriges Lantbruksuniversitet (2025) visar dessutom att minskad avverkning i Sverige inte skyndar på avverkningen i andra länder.
Övergripande förslag
Lokalbefolkningens möjlighet att påverka
Kommunen bör samla in olika gruppers syn på den kommunala skogsskötseln, särskilt från grupper som har svårare att komma till tals. Till exempel kan kommunen aktivt uppsöka barn och unga, bland annat i skolor för att höra hur unga vill att skogen ska skötas.
Kvalitet före kvantitet i produktionen
Idag går 80% av den avverkade skogen till kortlivade produkter, som snabbt bränns upp och släpper ut koldioxid. Skog som avverkas bör i större utsträckning bli långlivade produkter. Inte snabbväxande skog som avverkas i ung ålder för att bli engångsprodukter. Om produktionen fokuserar på kvalitetsvirke kan det dessutom gynna lokala träindustrier.
Använd kommunens skog som inspiration för andra
Skyddad skog eller skogar som sköts för att utveckla biologisk mångfald kan användas för rådgivning och guidade fältbesök riktat till andra skogsägare. På så vis kan fler inspireras till att ta hand om skogen med större naturhänsyn.
Påverka kommunens inköp av träprodukter
Kommuner kan ställa krav på att det virke som köps in ska vara återbrukat, alternativt komma från skog som inte brukas med kalhyggen.
Offentliggör kommunens skogsbruksplan
Kommunen bör ha sin skogsbruksplan tillgänglig, exempelvis på hemsidan, så att alla kan läsa om hur kommunen sköter sin skog.
Steg 2: Hur jobbar kommunen i nuläget?
Vad gör kommunen bra i nuläget? Vad borde förändras? Leta efter en skogspolicy eller skötselplan på internet. Om du inte hittar någon kan du mejla till kommunen och fråga efter mer information.
Vad gör kommunen bra i nuläget? Vad borde förändras? Leta efter en skogspolicy eller skötselplan på internet. Om du inte hittar någon kan du mejla till kommunen och fråga efter mer information.
Ta reda på
- Vilka mål finns satta för kommunens skog?
- Vad skriver kommunen om naturvärden, hälsa, friluftsliv, klimatanpassning, kolinlagring, produktion, kulturhistoriska värden och andra intressen? Hur balanseras de mot varandra?
- Vilka skötselmetoder använder kommunen?
- Hur stor andel av kommunens skog är skyddad?
Fundera över
- Vem påverkas av dagens skogspolitik?
- Vad behöver förändras?
- Vilka tycker som du?
- Vem kan fatta beslut om en ändrad skogsskötsel?
- Vem är ansvarig för att genomföra skogsskötseln?
TIPS: ALLMÄN HANDLING
Mötesanteckningar, dokument, skogsskötselplan,
e-post… Allt det är oftast som allmän handling, och går att begära ut enligt offentlighetsprincipen. Kontakta kommunens officiella mejladress och skriv tydligt att du ber om en allmän handling.
OBS! Ibland ignorerar kommunen felaktigt din begäran. Var inte rädd för att påminna dem om dina rättigheter.
Steg 3: Dags att agera!
Du har hittat en fråga som engagerar dig – toppen! Nu är det dags att formulera ett övergripande mål, till exempel: “Öka andelen skyddad skog i kommunen” eller “Skapa naturvärden genom ökat skogsbete”.
Formulera också konkreta mål som kan bidra till det övergripande målet, till exempel: “Skydda friluftsområdet vid Storsjön” eller “Inled ett samarbete med lokala lantbrukare för att främja skogsbete”.
Fundera över vilka du kan samarbeta med. Att skapa ett nätverk och samarbeta med andra gör det lättare att få uppmärksamhet, information och inflytande.
Du har hittat en fråga som engagerar dig – toppen! Nu är det dags att formulera ett övergripande mål, till exempel: “Öka andelen skyddad skog i kommunen” eller “Skapa naturvärden genom ökat skogsbete”.
Formulera också konkreta mål som kan bidra till det övergripande målet, till exempel: “Skydda friluftsområdet vid Storsjön” eller “Inled ett samarbete med lokala lantbrukare för att främja skogsbete”.
Fundera över vilka du kan samarbeta med. Att skapa ett nätverk och samarbeta med andra gör det lättare att få uppmärksamhet, information och inflytande.
Olika sätt att påverka
- Skriv en debattartikel eller insändare
- Skriv ett medborgarförslag
- Initiera en folkomröstning
- Skriv ett pressmeddelande
- Ta kontakt med journalister
- Anordna paneldebatter eller föreläsningar
- Ta direktkontakt med politiker och tjänstepersoner (låter kanske läskigt men är väldigt bra både för att påverka och för att få information)
- Använd kreativitet och konst för att uppmärksamma frågan!
Bra att veta!
Medlemmar får göra yttranden i Fältbiologernas namn, så länge yttrandet är i linje med föreningens värderingar och politik.
💸Money Money Money!💸
Det går ju egentligen inte att sätta ett pris på biologisk mångfald. Vi behöver ekosystemtjänster och naturen för vårt välbefinnande och överlevnad, och det kan inte bytas mot pengar.
Men många kommunpolitiker bryr sig väldigt mycket om kronor och ören. Därför kan det vara bra att ha några ekonomiska argument i bakfickan!
Folkhälsa
Människor som rör sig i naturen mår fysiskt och psykiskt bättre. Att bevara och skapa mer attraktiv natur är grunden till att få fler att hitta ut i naturen. Minskat stillasittande och stress kommer både människor och sjukvården att tjäna på.
Inflyttning till kommunen
Allt fler uppger att närhet till natur och friluftsliv är en viktig faktor när de väljer bostadsort. Fler som flyttar till en kommun innebär fler skattebetalare – som löpande betalar kommunalskatt.
Då lönar sig hyggesfria metoder
Back Tomas Ersson är forskare på Sveriges Lantbruksuniversitet, och har undersökt lönsamheten i hyggesfritt skogsbruk jämfört med kalhyggesbruk. Det finns flera tillgängliga publikationer och inspelade föreläsningar på internet.
Klimatanpassning
Myndigheten SMHI uppger skogsbruket behöver anpassas för att främja biologisk mångfald – för att möta behovet av klimatanpassning. Hyggesfria metoder, mer löv, mindre gran och fler våtmarker är några lösningar som främjar biologisk mångfald och motståndskraftig natur.
De fick kommunen att sluta kalhugga skog
Vill du stoppa kalhyggen i din kommun? Läs hur Naturskyddsföreningen i Luleå arbetade för att rädda 7000 hektarskog – och få deras bästa tips.
Påverka kommunens skogspolitik
Läs mer
Ordlista
Vem har makten i lokalpolitiken- läs vår ordlista här
Ekosystemtjänster
Tjänster som naturen ger människan och som bidrar till vår välfärd och livskvalitet. Exempelvis rent vatten och pollinering.
Klimatanpassning
Åtgärder som skyddar miljön och människor mot ett förändrat klimat.
Kolinlagring
Den koldioxid som skog tar upp och binder i träden och marken.
Kontinuitetsskog
Skog som aldrig varit kalavverkad. Viktig för sällsynta arter.
Kalhyggesbruk
Kallas även trakthyggesbruk. En skogsbruksmetod där alla träd avverkas. Efteråt planteras nya träd som röjs och gallras.
Hyggesfritt skogsbruk
Ett samlingsnamn för skogsbruksmetoder som inte kalhugger skogen. Exempelvis naturnära skogsbruk.
Naturrestaurering
Att passivt eller aktivt återställa natur. Aktiv restaurering kan vara att skapa död ved, genomföra naturvårdsbränning eller låta djur beta på skogen. Passiv restaurering är att låta naturen stå orörd för att återskapa sig själv.
Naturbaserade lösningar
Naturbaserade lösningar är åtgärder som använder naturen för att lösa samhällsutmaningar. Till exempel anlägga våtmarker för att minska översvämningar.
Naturvårdande skötsel
Aktiva åtgärder för att öka naturvärden i skog. Till exempel bete eller naturvårdsbränning.