Skriv en debattartikel

För att kunna skriva en riktigt bra debattartikel är det bra att kolla om det tidigare skrivits artiklar om samma ämne, och om du kan hitta bakgrundsinformation till din debattartikel i exempelvis TV-inslag eller rapporter.

Finns det argument eller tankesätt som är intressanta? Ta vara på det!

Har det just brunnit i en skog? Har en båt just läckt olja i Östersjön? Ska politikerna snart rösta om flygskatten i riksdagen?

För att du ska få de bästa möjligheterna att nå ut med ditt budskap i frågan är det bra om din text publiceras medan frågan är så aktuell som möjligt, det är bra att vara på hugget!

Skriver du en artikel om till exempel vattenföroreningar i Sverige – ge gärna exempel på (om det finns) föroreningar i närheten.

Att kunna visa att det du skriver om inte bara är ett problem på global nivå eller på riksnivå är ett bra sätt att nå fram till läsaren.

Visa att det finns olika åsikter i frågan och varför de andra argumenten inte håller.

Ha inte för aggressiv ton här, då det kan göra att läsaren inte tar dig på allvar.

Är all fakta riktig? Finns det stöd för alla argument? Använd dig av bra och trovärdiga källor.

Ha gärna med en inledande fråga! Då sätter du igång tankarna hos läsaren. Berätta sedan om det som har hänt eller kommer att hända i samhället, till exempel att en ny lag kommer att införas. Här kan du nämna en auktoritet som antingen är för eller emot i ämnet.

Berätta om hur situationen såg ut tidigare. För att läsaren ska kunna följa med i argumentationen behöver hen informationen som ligger till grund för argumenten.

Här ska du introducera vad du ska argumentera för. Skriv ett påstående, helst i en enda mening, som gör att läsaren lätt förstår din ståndpunkt i frågan.

Argument 1:
Ditt första argument ska helst innehålla ren fakta, gärna statistik. Gör gärna en jämförelse med en händelse som du kan koppla till ditt argument.

Argument 2:
Ta fram och visa din motståndares främsta argument och ge motbevis. Då visar du att din tes är mer pålitlig.

Argument 3:
Använd så kallade emotionella argument för din tes. Man kan använda medkänsla, ilska, hopp osv för att väcka känslor hos läsaren. Du kan till exempel påtala att ett nytt lagförslag gör det orättvist för en grupp människor och få läsaren att känna empati för dem.

Skriv en kortare sammanfattning av dina bästa argument, visa hur de stöder din tes och avsluta med en vädjan till läsarens samvete.

Ofta finns det även en maxgräns för debattartiklar/insändare på den lokala tidningen. Kolla upp detta innan. Här finns länkar till ett par stora tidningars debattsidor och de regler de har.

Om debattartikeln är för långrandig finns det också en risk att läsaren slutar läsa. Ta bort det som inte är nödvändigt för argumentationen.

Fackspråk och långa meningar kan göra att läsaren tappar intresset. Skriv kortare, enklare meningar som gör texten lätt att följa. Då öppnar du upp för att fler läsare ska kunna ta in ditt budskap!

Låt gärna någon som inte är så insatt i frågan läsa din debattartikel och komma med förslag på förbättringar innan du skickar in den till tidningen.

Både när vi pratar och när vi skriver en text är det bra att fundera över vilka personer som lyfts fram.

Sträva alltid efter att ha ett så enkelt och lättläst språk som möjligt. Kolla gärna i checklistan i inkluderingsverktyget .

Cirka 5-10 ord är lagom i rubriken. En rubrik inte ska vara mer än 70-110 tecken lång. 

Tidningen som du har skickat artikeln till har rätt att ändra rubriken. Men att skicka med ett förslag skadar inte! Rubriken får gärna vara fyndig, men innehållsrik!

Din debattartikel kan även innehålla bilder. En redaktör har dock alltid rätten att ta bort/byta bild.

Det är också viktigt att du använder bilder du får använda och det kan behöva stå fotografens namn.

Formgivning och layout styr ofta vilka som tilltalas av kommunikationen. Kolla gärna in checklistan i inkluderingsvertyget för bilder

Att vara enskild avsändare är inget fel, men debattartikeln kan ha ännu större inverkan ifall fler representanter från liknande organisationer skriver under på artikeln. Till exempel Naturskyddsföreningen, Skydda Skogen, Greenpeace, WWF osv.