I flera mål, bland annat det schweiziska KlimaSeniorinnen och det nederländska Urgendamålet, har staters juridiska ansvar för klimatkrisen prövats. I Sverige har föreningen Aurora stämt svenska staten för dess otillräckliga klimatpolitik. Första gången, 2022, underkändes stämningen av Högsta domstolen. Nu har stämningen skrivits om och godkänts. Auroramålet 2.0 har börjat.

För transparensens skull inleder jag med att skriva att jag själv var med i Aurora när det först begav sig, en varm höst för sex år sedan. Nu har det dock gått många år sedan jag var aktivt involverad, så när jag nu sitter i Stockholm tingsrätts sal 26 med pennan i hand är det som skribent i Fältbiologen. Datumet är den 21 september och det är dags för en muntlig förberedelse, en så kallad muf på juristlingo, i Auroramålet. Under en muf möts parterna i ett tvistemål i tingsrätten för att klargöra bland annat vad tvisten handlar om. Men det här är inte vilken tvist som helst. Det är Sveriges första klimatmål.

Innan dörrarna in till salen öppnas trängs föreningens medlemmar i korridoren med journalister från stora mediehus. Och så lilla Fältbiologen. I korridoren står även Auroras juridiska ombud och hälsar på Justitiekanslerns jurister, vilka representerar staten i målet. Så öppnas trädörrarna in till salen och parterna släpps in. Vakten påminner strängt alla åhörare att stänga av sina telefoner och ingen ung aktivist släpps in utan att ha visat upp en svart skärm.

”Det tycks som att parterna i tvisten är oense om vad exakt tvisten handlar om. Vad som dock kan sägas är att tvisten i stora drag handlar om huruvida Sveriges klimatarbete är juridiskt tillräckligt eller ej.”

Klimatförändringarnas konsekvenser går nu att se överallt på jorden. Listan kan göras lång och i Auroras stämningsansökan görs också listan lång, med allt från risker för dödliga värmeböljor till ökad spridning av myggburna sjukdomar. Det är dock fortfarande inte helt klarlagt var de juridiska gränserna går, vilket är vad som gör Auroramålet unikt i svensk rättshistoria.

För att höra statens perspektiv i frågan, bortom vad som blev sagt under mufen, så ber jag Martin Mörk om en intervju. Han är en av Justitiekanslerns jurister i målet och tar emot på JK:s pampiga kontor på Riddarholmen, en regnig förmiddag i oktober.

Inför Auroramålets första stämningsansökan hördes en del röster i debatten säga att det inte är rätt att blanda ihop klimatpolitik med juridik. Martin Mörk menar att det är en relevant fråge ställning och att det är därför som JK insisterar att prövningen ska hålla sig inom de ramar som anvisas av Europadomstolen och i Högsta domstolens underkännande av Auroramålets första stämningsansökan. Om det sker så har JK inga synpunkter på att det blir en prövning.

Enligt Martin Mörk så var det just det som talan i första stämningen föll på, att personerna i den stämningen överträdde gränsen mellan politik och juridik, medan yrkandena i Auroramålet 2.0 ser ut att kunna prövas. Aurora, genom talespersonen Ida Edling, menar dock att det snarare var avgörande för underkännandet att talan fördes av en grupp enskilda och inte av en förening.

Auroramålet får mig att tänka på en annan uppmärksammad miljörättegång, det så kallade PFAS-målet, där invånare i Ronneby i Blekinge stämde kommunen efter att ha fått förhöjda halter av miljögifterna PFAS i blodet, på grund av läckage från en närliggande flygvapenbas ner i grundvattnet. Jag frågar om det finns några likheter mellan Auroramålet och PFAS-målet, som ju också handlade om det offentligas ansvar för miljöpåverkan, sett till risker och skador.

Även om målen är lika sett till att de båda är principiellt viktiga så är en stor skillnad, så som juristen framför mig ser det, är att PFAS-målet var ett mer typiskt mål sett till att en förorening och en skada, de förhöjda halterna av gift i invånar nas blod, redan hade skett. Medan Auroramålet, som han säger, är mer framåtblickande och handlar om risker i framtiden och även om ”ett rörligt mål”, sett till att juridiken på området hela tiden utvecklas. Inget är än så länge säkert om utgången i Auroramålet.

Efter att den muntliga förberedelsen avslutats går medlemmarna från Aurora ut genom Tingsrättens port och nerför den bastanta granittrappan. En folksamling väntar utanför i en manifestation till stöd för målet. Ida Edling håller ett kort tal inför församling en, för att beskriva vad som blev sagt under förberedelsen. Sensommarluften är ljum. Enstaka väderanomalier ska inte blandas ihop med klimat, men jag kan inte låta bli att notera att Norrmalms medeltemperatur i september i år var 14,1 grader. En grad varmare än vad septembers medeltemperatur i området var under normalperioden 1991–2020.

Text och bild: Alexander Ahl, redaktionen