Hur många datacenter finns i Sverige? Svar: Ingen vet

Read the article in English

Framväxten av datacenter har exploderat de senaste åren, och Sverige positionerar sig som en potentiell hotspot för framtida utveckling. Trots enorm energi- och vattenkonsumtion och att det utgör ett hot mot vår miljö, har industrin i Sverige hållts löst reglerad och med stora brister i transparensen.

Vi har genomfört en undersökning med syfte att ge allmänheten en bild av omfattningen av den till stora delar dolda industrin.

Det märks inte från ovan. Men en lång bit under en populär grillplats i Göteborg, under hundratals ton sten, insprängd i kompakt granit, ligger ett datacenter. Från början utformat som skyddsrum, skyddar bunkern nu en av det moderna samhällets mest dyrbara resurser.
 

Sverige är ett av världens mest digitaliserade länder. Vårt samhälle har blivit mer och mer avhängigt konstant sändning och strömning av data för allt från profiler på sociala medier till medicinska journaler. Vi har lagt av med kontanta pengar, och kopplat bank-ID till allt som tänkas kan. För att inte nämna uppkomsten av de data- och energihungriga AI-modellerna.
 

Den här förlitan på data gör oss sårbara, och bunkern, som ägs av Bahnhof, är en av en ny sorts datacenter som håller på att utvecklas i Sverige, utformade för att locka leverantörer av den viktiga infrastrukturen, ett osäkert globalt landskap till trots. Dess militära säkerhetsgrad och förmåga att motstå atombombning är båda försäljningsargument till potentiella kunder som har hand om några av landets känsligaste data.

Och känsliga säkerhetsfrågor såväl som lukrativa kommersiella möjligheter har resulterat i en industri som mestadels är gömd för allmänheten. Givet datacenternas påverkan på elpriser, miljön och vårt samhälles funktion och framtid, lämnar detta samhället med en gigantisk blind fläck gällande viktiga frågor.

”Och känsliga säkerhetsfrågor såväl som lukrativa kommersiella möjligheter har resulterat i en industri som mestadels är gömd för allmänheten.”

I Sverige har datacenter ännu inte fått så mycket uppmärksamhet från offentligheten. Men internationella undersökningar i länder som USA, Spanien och Chile har höjt ett varningens finger för vattenkonsumtion, koldioxidutsläpp och effekter av att placera stora anläggningar i närheten av bostadsområden.

Förutom de välkända miljöproblemen finns mer oväntade problem som nu undersöks. En studie från universitetet i Cambridge, som ännu inväntar peer review, föreslår att datacenter kan skapa ”värmeöar” där luften värms upp med upp till 8°C, med kännbara effekter som kan sträcka sig upp till 9 kilometer. Senast har ”infraljud” — väldigt lågfrekvent ljud utanför människans hörselområde, uppmärksammats då människor som bor nära hyperscale datacenter klagar på huvudvärk, insomnia, ångest och illamående.

Det finns flera skäl till att energi är ett problem. Ett är elektricitetskravets storlek i sig. Danmark pausade nyligen datacenters uppkopplingar till elnätet i tre månader, efter att uppkopplingsförfrågningar landade på 60 gigawatt, vilket är nio gånger hela nationens maximala energianvändning.

Och medan datacenter säger att de håller på att förbättra sin energieffektivitet, innebär detta inte alltid minskad energianvändning, tack vare ett fenomen som kallas Jevons paradox. Idén innebär att ökad effektivitet resulterar i lägre kostnader för computing, vilket resulterar i ökad efterfrågan, vilket driver upp energikonsumtionen igen. Forskare har redan börjat utforska till vilken grad konceptet går att applicera på datacenter och AI-utveckling, där de miljömässiga implikationerna som sådana frågor utgör är signifikanta.

Vi ville se om det faktiskt var möjligt att få en tydlig bild av skalan och påverkan av industrin i Sverige. Det var inte lätt. Vårt team var tvungna att dyka ner i offentliga handlingar, företagsrapporter, kommersiella databaser, uppkopplingsregister, prata med myndighetspersonal, experter och insiders i industrin, och använda oss av geolocation-tekniker för att verifiera vad vi hittade.

Vi lyckades till sist skapa vad vi tror är den mest dagsaktuella kartläggningen av de datacenter som är verksamma i Sverige. I vissa fall lyckades vi också ta reda på hur mycket energi de drar. Men på grund av ofullständiga dokumentation, inkonsekvent rapportering och den icke-allmänna karaktären hos de privata bolagens datacenter är det snudd på omöjligt att veta hur stor industrin är. Enligt Torbjörn Minde på RISE, Sveriges statsägda forskningsinstitut, har det varit ett problem även för deras forskare att de inte haft något sätt att få fram data om privata datacenter.

Utöver myndigheter som saknar tydlig information omöjliggörs åtkomst till information även av Sveriges ökande motvilja när det kommer till att ge ut allmänna handlingar: många av våra förfrågningar nekades — ibland på basis av handelshemligheter och ibland utan givet skäl överhuvudtaget.

Detta trots en ny reglering på EU-nivå som ställer krav på datacenter att rapportera information om elektricitetsanvändning, vattenkonsumtion och energieffektivitet. Medan den ursprungligen var avsedd att öka transparensen, begränsades den kraftigt av ett tillägg år 2024, och all inrapporterad information måste nu hållas konfidentiell. Sverige antog en nationell version av lagen år 2025, där Energimyndigheten gjordes ansvarig för att samla in datan som syftas på i EU-regleringen.

Därifrån försökte alltså vi inhämta data om de svenska datacentrens energikonsumtion, men nekades. De sa att sekretessregler gällde eftersom ett avslöjande av data på energianvändning, vattenkonsumtion och effektivitet skulle kunna skada företagen. Utöver detta, hävdade de att att de inte hade någon information om vilka datacenternas administratörer var, eller ens deras fysiska läge.

Minst 132 datacenter som för närvarande drivs i Sverige identifierades i vår undersökning, men på grund av ovanstående svårigheter, tror vi att det finns många fler som ännu inte avslöjats.

”Hur ska allmänheten fatta insatta beslut, för människor såväl som naturen, om vi inte ens får lov att veta grunderna?”

För ett land som ofta stoltserar med sina demokratiska principer och transparens, är det ett problem att allmänheten inte har tillgång till omfattande, robust information om den växande datacenterindustrin. Valet närmar sig och datacenternas positiva och negativa påverkan på samhället, såväl som frågan om deras nödvändighet i ett modernt samhälle, har till sist nått politikens toppnivå.

Medan industrigrupper jobbar för att hindra vidare reglering av sektorn, lyftes energifrågan under en nylig riksdagsdebatt av en representant för Socialdemokraterna: “Om politiken inte är redo riskerar vi effektbrist, att elpriserna skenar och att annan industri riskerar att trängas ut. Det kan slå hårt mot det lokala näringslivet och mot jobben.”

Frågan håller på att bli en verkligt omstridd fråga under valet. Men, om vi vill ha ett verkligt demokratiskt beslutsfattande, är det tydligt att transparensen behöver öka. Hur ska allmänheten fatta insatta beslut, för människor såväl som naturen, om vi inte ens får lov att veta grunderna?

Av Gia-Uyen Tran, Kristina Lourenço Ribeiro och Liam McAneny