Här är Fältbiologernas nya ordförande

Hur känns det att bli ordförande?

– Det känns väldigt roligt att få förtroendet att vara ordförande! Det är hedrande och såklart lite läskigt. Jag hoppas att jag kan leva upp till föreningens förväntningar.

Du har suttit i riksstyrelsen som kassör det senaste året. Varför ville du bli ordförande för Fältbiologerna?

– Framförallt så handlar det om tid. Under mina år som engagerad i föreningen har det alltid funnits saker jag tänkt att jag vill utveckla och göra. Men tiden som finns som ideell är alltid så knapp. Nu har jag möjlighet att jobba med Fältbiologerna nästan varje vaken timme med saker som gör det enklare för klubbarna att bedriva sin verksamhet. 

Vad har du för bakgrund inom Fältbiologerna? 

– Från den grådaskiga höstdagen jag stapplade in på ekologihuset i Lund 2017 har jag inte slutat vara aktiv i Fältbiologerna. Först flera år i klubbstyrelsen varvat med riksuppdrag som valberedning och redaktionen och nu under det senaste året riksstyrelsen. Jag har drivit diverse småprojekt såsom att ta fram Fältbiologernas grundkurs för nya medlemmar och digitalisera några av Fältbiologernas gamla böcker. 

Vad har du pluggat med/jobbat med tidigare?

– Jag har pluggat lite blandade kurser men med tiden landat i civilingenjörslinjen ekosystemteknik på LTH. Dit kommer jag med största sannolikt återvända efter min tid på rikskansliet!

Vad ser du fram emot mest detta år?

– I år ser jag fram emot att planera, testa samt utvärdera sommarforskarskolan som röstades igenom på riksårsmötet. Jag tror verkligen att det är just denna typ av satsning på både nya medlemmar och genuin fältbiologi som föreningen behöver idag. Dessutom tror jag att det kan sätta trender som i längden ger medlemmar fler verktyg för politisk påverkan.

Vilka förbättringsområden ser du hos Fältbiologerna?

– Fältbiologerna kan bli bättre på att arbeta med och utifrån vårt syfte. Framförallt folkbildningsarbetet. Bildning är grunden till en slagkraftig folkrörelse. En folkrörelse ska bygga upp sina medlemmar så att de inte bara känner till problemen vi står inför utan också förstår dem och kan arbeta för att lösa dem. 

Bland det finaste med Fältbiologerna är just att vi med botten i en utforskande fascination inför naturen skapar en förståelse för världen och miljöproblemen. Det innebär att de politiska förslag vi har alltid har en förankring i den fysiska verkligheten. Men det kräver också ett aktivt folkbildningsarbete.

Sist men inte minst – Vad är det bästa med Fältbiologerna?

– Det bästa med Fältbiologerna är att vi är just vad vi säger: “av unga för unga”. Genom mina år i Fältbiologerna har jag sällan slagits av det själv men, Fältbiologernas sätt att tillåta oss unga skapa den verksamheten vi vill är ganska unik i civilsamhället. Det finns något väldigt särskilt i att upptäcka det vackra i en svartfläckig blåvinge, anordna en exkursion eller inse att debattinlägget du skickade ut faktiskt gjorde skillnad i lokalpolitiken utan den kvävande närvaron av dem som redan gjort och sett allt. Att vi väljer att lita på unga på det viset gör att vi prövar nya saker och att våra medlemmar under åren utvecklas som både människor och organisatörer. Det är det finaste med Fältbiologerna.

Ordförande väljs en gång om året och har som uppgift att driva förening framåt tillsammans med andra ledamöter i riksstyrelsen. Det kan antingen vara en eller två ordföranden. Ordförande röstas fram under Fältbiologernas riksårsmöte som i år hölls i Kalmar 4-8 januari.

Förutom Tobias Larsson består Fältbiologernas riksstyrelse 2023 av vice ordförande Esmeralda Sjögren och ledamöterna Nora Sverredal, Uma Kangas, Nadja Karlsson, Linus Wirén och Regan McEnroe.

Här kan du läsa mer om riksstyrelsen

Här kan du läsa mer om hur Fältbiologerna är organiserade

Fältbiologerna är Sveriges största natur- och miljöorganisation för unga. Sedan 1947 har organisationen engagerat tusentals barn och unga mellan 6 till 25 år till att uppleva, skydda och kämpa för klimat och natur.