Historisk chans för naturen riskerar att slösas bort av regeringen
Historisk chans för naturen riskerar att slösas bort av regeringen
Pressmeddelande
Den svenska handlingsplanen för att återskapa natur är en historisk chans att stärka vår natur, samhälle och människors välbefinnande. Det menar Fältbiologerna, Sveriges största miljöorganisation för unga, som vill se höjda ambitioner från regeringens sida.
26:e februari publicerade Naturvårdsverket sitt förslag till nationell restaureringsplan: Sveriges vägledning för att uppnå EU:s förordning om restaurering av natur. Restaureringsplanen är det dokument som beskriver hur länderna ska uppnå förordningens mål. I praktiken handlar det om vilka åtgärder landet tänker ta för att återställa skadad natur. Redan 2030 ska EU enligt lagstiftningen kunna vända trenden av massutdöende av pollinatörer, uppnå 25 000 km konnektivitet i våra vattendrag och plantera 3 miljarder träd. Men enligt Fältbiologerna kommer myndigheternas planförslag inte att kunna ta oss dit – inte med de begränsningar Sveriges regering satt på dem.
— Denna lagstiftning borde betraktas som en möjlighet för oss i Europa att försäkra att vår framtid är resilient mot klimatförändringar, med livskraftig natur. Regeringen har istället beordrat våra expertmyndigheter att skjuta upp miljöproblemen och lämna dem till min generation att fixa istället, säger Regan McEnroe, ordförande för Fältbiologerna.
Regeringen har sedan start agerat för att naturrestaureringsförordningen ska få så litet genomslag som möjligt. Sveriges landsbygdsminister lobbade utländska politiker för att stoppa lagen i EU-parlamentet. När lagen väl antogs angav regeringsuppdraget att de ansvariga myndigheterna skulle lägga ambitionerna på miniminivå och maximera undantagen från lagstiftningen för företagen. Samtidigt uppger Naturvårdsverket att naturrestaurering är en unik möjlighet för att möta klimatkrisen, förbättra folkhälsan och stärka beredskapen i lantbruket. Dessutom har lagstiftningen brett stöd i Europa och nationellt. Enligt en färsk undersökning från Verian på uppdrag av WWF är 64% av befolkningen positiva till naturrestaurering, och Fältbiologerna märker ett stort intresse bland unga.
Fältbiologerna driver egna restaureringsprojekt där unga på ideell basis återställer natur, ofta i samarbete med sina hemkommuner och andra offentliga aktörer. Slåtter av strandängar, inventering av skog, bekämpning av invasiva arter och återställning av vattendrag är några åtgärder som genomförts av lokala grupper i föreningen.
— Många unga tycker att vi ska ta bättre hand om vår natur och vill själva hjälpa till. Och det här är verkligen en lagstiftning som berör oss unga. Hur vi tar hand om våra landskap idag är avgörande för att vi ska ha en rik natur i framtiden. Det påverkar i sin tur hela samhället, till exempel vår beredskap mot extremväder och hur vi producerar mat på ett hållbart sätt, säger Signe Rönnegård, projektledare på Fältbiologerna.
Hon tror att det stora intresset beror på att återskapande av natur upplevs som hoppfullt av unga.
—Det värmer att se våra medlemmar vara ute och själva restaurera runt om i landet, i vått och torrt. Men vi kräver också ansvar av stora företag, statliga markägare, kommuner och andra aktörer med makt. Det handlar inte bara om friluftsliv och hotade arter, utan också om vår välfärd och hälsa.
Planförslaget har lämnats över till regeringen, som nu ska ses över för att sedan lämnas till EU-kommissionen senast den första september. Regan McEnroe menar att medan förslaget till plan är otillräckligt, föreslås ändå många bra åtgärder. Fler marina skyddade områden, mer stöd i lantbrukare i hela landet och ökad kunskap om naturvärden i landskapet är bara några av alla insatser som kan göra verklig skillnad för natur och samhälle. Men Fältbiologerna och flera andra miljöorganisationer drar slutsatsen att de föreslagna åtgärderna är otillräckliga, vilket kan ge långtgående konsekvenser. Myndigheterna konstaterar att ju längre vi väntar, desto dyrare blir det att nå lagstiftningens mål. För att nå förordningens mål att restaurera 90% av Europas natur till 2050 måste regeringen ta krafttag nu.
— Just nu står regeringen inför ett vägval. De kan välja att skära ned ambitionsnivån i planförslaget, med mindre skyddad natur och färre möjligheter för att utveckla den svenska naturvården. Eller så kan regeringen välja att se naturrestaureringsförordningen för vad den är: en chans att investera i ekosystemets naturliga förutsättningar att minska risken för översvämningar och torka, att öka kolinlagringen i skog-, jordbruks- och våtmark och ge kommande generationer en möjlighet att ta del av samma natur som våra mor- och farföräldrar hade, säger Regan McEnroe.
— Det är förbluffande för mig att storföretagens möjligheter till undantag från miljölagstiftningen ska väga tyngre för regeringen än min generations rätt till att klara klimatkrisen: vår rätt till liv på en planet som inte brinner.
Om Fältbiologerna
Fältbiologerna är Sveriges största natur- och miljöorganisation för unga. Sedan 1947 har organisationen engagerat tusentals barn och unga mellan 6 till 25 år till att uppleva, skydda och kämpa för klimat och natur.