Fältbiologlexikon
Lista på vanliga ord i Fältbiologerna
Här kan du hitta förklaring till olika ord som kan dyka upp på olika sätt i Fältbiologerna
A-E
Absolut majoritet Beslut som tas då över hälften av de röstande är överens om en sak.
Acklamation är ett sätt vi ofta tar beslut på, genom att mötesordföranden först ställer frågan om mötet håller med ett förslag och sen om mötet inte gör det. En säger ja och räcker upp handen på det alternativ en vill rösta på. En säger alltså aldrig nej.
Ajournera innebär att skjuta upp mötet. En kan tidsbestämma ajourneringen till 10 min, 1 timme, 1 dag, nästa vecka etc. När mötet tas upp igen börjar en där det sist slutade. Detta för att det ska vara tydligt för alla när mötet kan ta beslut och när det är paus.
Att-sats är en kort, sammanfattande text i en motion, proposition eller ett yrkande som mötet får besluta om. ex “- att köpa godis till alla på nästa årsmöte.”
Ansvarsfrihet En styrelse ges ansvarsfrihet av årsmötet efter att mötesdeltagarna tagit del av styrelsens och revisorernas berättelser med en efterföljande öppen debatt i frågan. Ansvarsfrihet ges då styrelsen har utfört sitt arbete utan allvarliga förseelser. Att inte ge ansvarsfrihet innebär att årsmötet tycker att styrelsen misskött sig grovt och avser att stämma styrelsen på skadestånd. Har styrelsen begått ett lagbrott är detta givetvis straffbart även efter det att de fått ansvarsfrihet.
Anta då något godkänns.
Avslag då något inte godkänns.
Balansräkning en balansräkning är en uppställning av föreningens tillgångar och skulder vid ett givet tillfälle.
Bereda (”bereda ärenden inför beslut” ) – Göra i ordning, förbereda.
Beslutsordning I vilken ordning alla beslut ska fattas, d.v.s vilka att-satser som ställs mot vilka och i vilken ordning de gör det.
Bifall eller avslag? Bifall = vi röstar JA till ett förslag. Avslag = Vi säger JA till avslag av förslaget, dvs NEJ till förslaget.
Bikupor kan användas för att smidigare diskutera saker när gruppen känns för stor. Den stora gruppen delas in i grupper om två och två. Varje par diskuterar då parallellt med de andra.
Bokslut Ett årsbokslut innefattar balansräkning, resultaträkning. Det är en slags redovisning av ekonomin under det gångna verksamhetsåret.
Bordlägga (bordlagda frågor)- Att skjuta upp till nästkommande möte
Budget är en plan över vilka pengar vi väntar oss få in under året och vart det ska gå. RÅM kommer ta beslut om budget för perioden 1 september 2016- 31 december 2017.
Byråkrati den struktur och de regler som skapats för att styra större organisationer
Dagordning ett schema över de punkter en vill ta upp under ett möte och i vilken ordning. I början av mötet måste den godkännas av mötesdeltagarna, som då också kan lägga till eller flytta på punkter.
Distrikt är en föreningen som samlar fältbiologernas klubbar. För närvarande har vi bara 1 distrikt: Stockholm-Uppland-Gotland-distriktet (SUG-distriktet). Distriktet är lite som Fältbiologernas län.
DÅM Distriktsårsmöte, hålls en gång per år ofta på hösten. På DÅM tas beslut om vad vi vill göra i distriktet.
Eget kapital är skillnaden mellan tillgångar och skulder.
Exkursion utflykt i studiesyfte.
F-J
Fastställande av röstlängd att fastställa en röstlängd betyder att göra klart hur många som är röstberättigade under mötet, både på plats och på distans.
Fond en samling pengar, avsatt för specifikt syfte.
Fossil en person som har varit fältbiolog men nu är för gammal.
Fråga om mötet behörigen utlysts Här tillfrågas årsmötet ”Har alla som ska få veta att det är årsmöte blivit informerade om det i tillräckligt god tid (enligt stadgarna)?”. I riksföreningens stadgar står det exempelvis att alla medlemmar senast 30 dagar innan årsmötet börjar ska ha fått veta tid och plats för mötet. För klubbar brukar det vara 14 dagar.
Förening I det här lexikonet används förening som ett samlingsnamn på Fältbiologernas riksförening, distrikt och klubbar.
Förtroendevald en person som är vald av medlemmarna på årsmötet till ett uppdrag. Till exempel till styrelse, valberedning eller utskott.
Gå till beslut När en är redo att rösta om be slutet ska antas eller ej.
Handtecken Att använda sig av olika handtecken är en metod för att förenkla och snabba på en diskussion. Istället för att bara kunna få ordet genom att räcka upp handen kan du genom olika handtecken förklara vad för slags fråga du vill ställa.
Huvudförslag När det ska röstas om en fråga och det finns tilläggs- eller ändringsyrkanden kallar vi det ursprungliga förslaget för huvudförslag. Då rös tas först mellan de övriga förslagen och sist ställs det övriga förslag som fått flest röster mot huvud förslaget.
Härskartekniker och främjartekniker Exempel på medvetna eller omedvetna sätt att behandla varandra på en diskussion, som antingen trycker ned eller lyfter fram den du diskuterar med.
Inkomst ersättning för utförda prestationer. Motsats till Utgift.
Intäkt de pengar eller varor som kommit in till föreningen under specifik period. Motsats till kostnad.
Justerare tillika rösträknare Personer valda av årsmötet som vid votering eller sluten omröstning räknar röster. De kontrollerar protokollet när sekreteraren skrivit färdigt för att inga fel ska förekomma, att allt som står stämmer överens med vad som verkligen besluta des. Först efter justering är protokollet giltigt.
Jämkning när två eller fler förslag förs samman till ett. Kan föreslås av mötesordförande men måste godkännas av de som lagt förslagen.
K-O
Kandidatur att kandidera till ett uppdrag innebär att en ställer upp för en post som förtroendevald. T. ex. kan en kandidera till att vara med i Ölandskommittén. Personen meddelar sin kandidatur till valberedningen eller under mötet till mötespresidiet.
Kansli Har två betydelser: (1) den byggnad där fältbiologernas anställda sitter och (2) ett samlingsnamn på fältbiologernas anställda.
Kanslichef Chef över fältbiologernas anställda. Har nära kontakt med ordförande och riksstyrelsen. Jobbar mycket administrativt.
Kallelse innan ett årsmöte måste alla medlemmar i föreningen ha bjudits in till mötet.
Kassör Styrelsen har gemensamt ansvar över ekonomin, men ofta har man en kassör som sköter det praktiska. Det kan t.ex vara att söka bidrag, betala ut utlägg och redovisa för årsmötet hur föreningen spenderat sina pengar.
Klubb är den minsta föreningen i Fältbiologerna. Det är här de flesta aktiviteterna planeras och sker. Klubbarna är oftast lokala som t.ex. Göteborgs Fältbiologer, men det finns också några intressebaserade klubbar som t.ex. Stockholms fågelklubb. Klubbarna är lite som Fältbiologernas kommuner.
Kommitté en grupp utsedd av styrelsen för att ta fram förslag eller utreda en specifik fråga.
Kommunikatör Har bl.a. koll på medlemssystemet, hemsidan, sociala medier och hjälper klubbar med olika saker som t.ex. mailadresser, mailutskick och inloggningsuppgifter till diverse ställen.
Konsensus ett beslut kan ske med konsensus, det är då alla är överens i en fråga.
Kostnad de pengar eller varor som betalats ut från föreningen under specifik period. Motsats till intäkt.
Kvittens (verb: kvitteras)- Skriftligt bevis på att någonting betalats eller mottagits.
KÅM Klubbårsmöte, hålls en gång per år på våren. På KÅM tas beslut om vad vi vill göra i klubben.
Ledamot Har olika uppgifter, exempelvis vice ordförande, sekreterare eller vice kassör. Det är upp till styrelsen att bestämma vilka behov de har.
Miljömentorn är den som leder naturmaktsprojektet.
Miljöpolitiska program Våra miljöpolitiska program beskriver vad vi i föreningen gemensamt står för.
Motion Är ett förslag från en eller flera medlemmar på saker som Fältbiologerna bör diskutera, göra eller ta ställning till.
Motionsstopp För att årsmötet ska kunna ta be slut i en fråga måste den vara föranmäld, det vill säga tryckt i Viktiga papper och inskickad innan motionsstopp som alltid infaller 1 november. Detta för att de beslut vi fattar på RÅM ska vara väl genomtänkta och diskuterade även av de medlemmar som inte åker på årsmötet.
Mötesfunktionärer Är de som är förtroendevalda av mötet. Kan ex. vara den som fördelar ordet (mötesordförande), den som antecknar (sekreterare) samt den som kontrollerar protokollet efter mötet (justerare).
Mötesordförande Leder mötet i beslutsfattandet. Ordförande fördelar ordet och underlättar för diskussionerna. Ordförande har rätt att säga ifrån när mötesdeltagarna inte uppför sig; tex. avbryter varandra, bryter talarlistan, inte håller sig till ämnet, är långrandig, utövar en ”härskarteknik”, mm.
Mötesordning mötets regler, förkalrar hur mötet ska gå till. Det gör det enklare för alla att förstå vad som händer under mötet, hur vi ska rösta, föra diskussioner och så vidare.
Mötessekreterare Skriver protokollet över mötets beslut.
Mötestekniker Olika sätt en kan strukturera upp möten på.
Mötet behörigen utlysts Om kallelserna till mötet skickas ut i tid med rätt information kan ni godkänna mötet. Vad som anses vara rätt tid står i stadgarna.
Naturmakt är ett projekt som genomförts i SUG-distriktet 2019-2020 och som genomförs på riksnivå 2021-2022. Projekt syftar att lära andra hur man leder och planerar större aktiviteter med både naturnördiga och miljöpolitiska delar.
Nominering En nominering liknar en kandidatur men i det här fallet föreslår inte personen själv sig för en förtroendepost utan någon annan.
Nomineringsstopp Innebär att inga fler nomineringar eller kandidater får lämnas in till valberedningen efter stoppet.
Nätverk är nationella intressebaserade grupper i fältbiologerna. För närvarande har vi ett aktivt nätverk: skogsnätverket.
Opinion Åsikt, ställningstagande, uppfattning
Opinionsbildning Aktiviteter som ska påverka individer, företag, makthavare att tycka som Fältbiologerna.
Ordförande Det finns många olika sätt att vara ordförande på och ni bestämmer vad som funkar för er. Men några exempel på uppgifter som en ordförande ofta har är att kalla till möten och ha extra koll på vad styrelsen behöver diskutera på deras möten. Ordföranden kan också vara kontaktperson (t.ex om en tidning vill intervjua föreningen eller den som andra i Fältbiologerna vänder sig till vid frågor om föreningen)
Organisationsnummer Riks, distriktets eller klubbens personnummer, ett nummer som identifierar dessa.
P-T
Paragraf Punkt i protokollet, betecknas: §
Passhållare fördelar ordet, leder diskussionen, för talarlista och antecknar vad som sägs i en smågrupp under diskussionspassen.
Per Capsulam beslut Om alla styrelseledamöter är överens kan styrelsen fatta beslut utan ett styrelsemöte. Det kallas att hålla ett styrelsemöte per capsulam och det är som ett godkännande av ett beslutsförslag i efterhand. Beslutet och att det har fattats utan styrelsemöte (per capsulam) ska antecknas i ett protokoll. Per capsulam är ett gammalt latinskt uttryck som betyder “genom en kapsel”. Det kan översättas till att en styrelse t.ex kommunicerar och beslutar via mail.
Plenum heter det när alla röstberättigade samlas i ett mötesrum för att ta beslut.
Plädera att argumentera för att någon ska bli vald till en förtroendepost. En plädering kan vem som helst göra men du kan aldrig plädera mot någon.
Presidiet är de mötesfunktionärer som sitter längst fram och leder mötet. Vanligtvis ordförande och sekreterare.
Policydokument I våra policydokument står det hur vi förhåller oss till olika saker inom föreningen. Vi har t.ex. en resepolicy som beskriver hur vi förhåller oss till olika sorters resande i föreningen.
Post en roll i styrelsen.
Proposition är ett förslag från styrelsen på saker som Fältbiologerna bör diskutera, göra eller ta ställning till.
Protokoll en skriftlig redogörelse för vad som tagits upp och beslutats vid ett möte
Protokollsutdrag vissa sidor ur ett protokoll.
Påverkanstorg På större årsmöten brukar det finnas ett påverkanstorg. Där brukar du hittar alla propositioner, motioner, verksamhetsförslag, budget, verksamhetsplan, miljöpolitiska program samt de ändringsyrkanden som kommit in under mötets gång. Här får du en sista chans att få en överblick över alla förslag efter yrkande stoppet.
Remissdebatt (vid årsmöte) – då medlemmar kan ställa frågor till styrelsen.
Resultaträkning Visar föreningens inkomster och utgifter
Revisorer
Lekmannarevisor Privatpersoner, valda av årsmötet, som granskar styrelsens arbete och föreningens ekonomi under året. Kan vara medlemmar men brukar också vara nyblivna fossiler eller någon från en annan ungdomsförening.
Godkänd revisor Betald utbildad revisor som granskar och godkänner bokföringen och ekonomin.
Revisionsberättelse Revisorernas rapport av sin granskning av styrelsens arbete under året. Där lyfter de fram anmärkningar de hittat i sin granskning samt föreslår ifall de tycker att årsmötet ska bevilja styrelsen ansvarsfrihet eller ej. Observera att revisorerna inte har rätt att besluta om ansvarsfrihet, utan deras uttalande är bara ett underlag för att årsmötet ska kunna ta ställning i frågan.
Remissdebatt är en chans för medlemmarna att ställa styrelsen mot väggen och få svar på frågor de har kring ex. på vilken grund vissa besluts tagit eller hur styrelsen tänkt när de agerat i någon fråga.
Riksföreningen Riks, är Fältbiologernas nationella verksamhet.
Rundor innebär att varje person i diskussionen får prata i tur och ordning utan att bli avbruten. När den ena personen har pratat färdigt går turen över till nästa utan avbrott från andra i diskussionen. Eventuella repliker och fria diskussioner väntar man med tills rundan är slut. En runda är ett bra sätt att göra allas åsikter hörda och sätta igång en livlig diskussion.
RÅM Riksårsmöte, hålls en gång per år i början av januari. På RÅM tar vi beslut om vad vi ska göra i föreningen.
Räkenskapsår Ett räkenskapsår är 12 månader långt och i slutet av det sammanställs all bokföring och det görs ett årsbokslut. Riksföreningens räkenskapsår är brutet, dvs. det infaller inte samtidigt som kalenderåret utan sträcker sig mellan 1 sep-31 aug och sammanfaller med verksamhetsåret, men inte mandatperioden eller medlemsåret.
Räkning Kostnad som en tillfälligt står för. Kallas ”räkning” i Fältbiologerna.
Sekretariatet fungerar som en länk mellan mötesdeltagare och presidium. Till dem kan du lämna lappar med frågor eller påpekanden som du vill vidarebefordra till mötesordföranden. Sekretariatet för också statistik över mötet.
Sekreterare den som antecknar under möten, får inte vara samma som justeraren.
Sluten omröstning Istället för att räcka upp handen skriver alla deltagare ner sin röst på en lapp och lämnar till rösträknarna. Detta för att kunna rösta anonymt i känsliga frågor, t. ex. vid personval.
Suppleant En reservperson som hoppar in när ordinarie person inte kan utföra sitt förtroendeuppdrag.
Stadgarna Är de regler som föreningen har beslutat om som både årsmöte och styrelse måste följa. Ändringar i riksföreningens stadgar måste röstas igenom på två följande årsmöten i rad. Om en klubb har standardstadgar kan deras stadgar bara ändras på ett årsmöte, om förslaget på ändring står med i inbjudan till mötet. För att ändringen ska gälla, måste minst dubbelt så många rösta för ändringen som de som röstar mot.
Stiftelse En förening utan medlemmar som tar hand om större summor pengar
Styrelse De som väljs ut att sköta föreningen. Består minst av; ordförande, kassör och en ledamot.
Talarlista Om det är många som deltar i en öppen diskussion, t. ex. i plenum, förs vanligtvis talarlista då en skriver upp sig genom att räcka upp handen och ta ögonkontakt med presidiet.
Tillgångar (ekonomi) Det som klubben äger ex. pengar, kanoter eller datorer
Tillika Också, dessutom, därtill, och.
Tilläggsyrkande På större årsmöten kan du ofta inte lägga sprillans nya motioner eller verksamhetsförslag under mötet men däremot kan du ändra eller tillägga något till befintliga förslag, innan yrkandestoppet. Att göra ett tilläggsyrkande betyder att du vill lägga till en att-sats som inte strider mot det ursprungliga förslaget och som har samma andemening.
U-Z
Uppdrag används oftast som en förkortning av förtroendeuppdrag, alltså den position som förtroendevalda väljs till.
Utlägg Kostnad som en tillfälligt står för, exempelvis utgifter relaterade till anordnandet av en klubbaktivitet.
Utskott En grupp i föreningen som har ett uppdrag/projekt som de ska genomföra under året. Just nu har vi följande utskott: Redaktionen, Sociala medie-ansvariga, Ölands-kommittén, RÅM-kommittén och valberedningen.
Valberedning Grupp vald av årsmötet som lägger fram förslag på vilka som ska vara förtroendevalda under nästa år.
Verifikat Ett intyg på en affärshändelse ex. kvitto, faktura, etc.
Verksamhet Målinriktat arbete som pågår löpande inom organisationen
Verksamhetsberättelse En berättelse över allting som har hänt under det gångna verksamhetsåret. Innehåller alltifrån aktiviteter, råm-beslut, förtroendevalda och bokslut.
Verksamhetsförslag Ett förslag på en riks aktivitet. Alla verksamhetsförslag som röstas igenom av årsmötet blir sedan en del av verksamhetsplanen.
Verksamhetsplan En text som övergripande beskriver vad Fältbiologerna ska göra under verksamhetsåret.
Verksamhetsrevisor Granskar styrelsens arbete består vanligtvis av lekmannarevisor.
Verksamhetsrevisors suppleant Ersätter verksamhetsrevisorn om den inte kan fullfölja sina arbetsuppgifter.
Verksamhetsutvecklare är en tjänst i Fältbiologerna. Deras syfte är att hjälpa klubbar och medlemmar i det området de verkar. Vi har för tillfället en verksamhetsutvecklare på riksnivå, en för Stockholm-Uppland-Gotland och planerar att anställa en för Sydsverige.
Verksamhetsår Är det år som verksamhetsplanen och budgeten följer och som vi planerar vår verksamhet efter. I vår riksförening är det brutet och samma år som räkenskapsåret och infaller mellan 1 september till 31 augusti. Det följer alltså inte mandatperioden eller medlemsåret. Klubbars verksamhetsår brukar vara 1 januari till 31 december.
Viktigare papper Uppdaterad kortare version av viktiga papper med alla de nya förslag som uppkommit under mötet samt en beslutsordning.
Votering Om man tycker att mötesordföranden misstagit sig om vilket förslag som hade flest anhängare kan man begära votering. Det gör man genom att ropa “VOTERING!“ innan mötesklubban slagit i bordet! Då ställs frågan igen, men den här gången räknas rösterna av mötet utsedda rösträknare. Siffrorna för hur många röster som varje förslag fick skrivs ned i mötesprotokoll.
Yrkandestopp En tidpunkt då ingen får lägga fler förslag till beslut. Efter yrkandestoppet röstar vi mellan de förslag som finns.
Å-Ö
Årsmöteshandlingar Papper med allt du behöver till årsmötet. Brukar innehålla bland annat verksamhetsberättelse, budget och praktisk information om mötet.
Ändringsyrkande Under ett årsmöte kan du ofta inte lägga sprillans nya motioner eller verksamhetsförslag men däremot kan du ändra eller tillägga något till befintliga förslag, innan yrkandestoppet. Att göra ett ändringsyrkande betyder att du vill lägga en att-sats som strider emot det ursprungliga förslaget, men som fortfarande har samma andemening. Det går alltså inte att rösta igenom både ändringsyrkandet och huvudförslaget.
Är det något ord som saknas här? Det är bara att maila in ditt ord så lägger vi till det 🙂
kunskapsbanken@faltbiologerna.se