Kartläggning: Var står partierna i fiskefrågorna?

Rösta för framtidens fiske!

 

Den planetära trippelkrisen syns kanske som mest i våra hav. Föroreningar från kemikalier, läkemedel och plast har redan utrotat tusentals arter och utsläpp av växthusgaser leder till stigande havsnivåer och försurning. Ovanpå allt detta sker ett ständigt ökande uttag av fisk från de marina systemen i för hög takt för att bestånden ska kunna återhämta sig.

 

Östersjön är särskilt drabbat av de mångfacetterade problemen som utgör den planetära trippelkrisen. Torsken är så gott som utdöd i våra vatten sedan 90-talet, och sillen är nu påväg åt samma håll. Överfisket sker på fisk som är så pass förorenad att livsmedelsmyndigheterna rekommenderar att den inte ska ätas. Friska fiskbestånd är nödvändiga för att bekämpa de många problem som förorening och övergödning orsakar i Österjön.

 

Fisket i Östersjön och på Västkusten överskrider hållbara nivåer och förhandlingarna för att fördela fiskekvoter sker på EU-nivå. I höstas satte Sveriges landsbygdsminister såpass höga fiskekvoter att de inte endast riskerar att rubba ekosystemen utan bryter europeisk lag.

 

Fältbiologerna vill därför särskilt uppmärksamma fiskepolitiken inför årets EU-val. Läget är allvarligt och valets resultat är avgörande för våra havs framtid. Därför har vi granskat de svenska partiernas fiskepolitik inför det kommande valet.

 

Svaren nedan är baserade på partiernas egna valmanifest och uttalanden samt svar under debatter och paneldiskussioner, som Fältbiologerna arrangerat under våren. Sammanställningen visar de svenska partiernas ställningstaganden och speglar inte nödvändigtvis deras partigrupper.

Hur röstade partierna föregående period?

Två viktiga lagar hanterades under den föregående mandatperioden inom ramen för Europas gröna giv. Under lagstiftningsprocessens gång har de Svenska partierna antingen verkat för att stärka eller försvaga lagstiftningsförslagen. Nedanstående granskning är genomförd inom ramen för ett samarbete med EEB, BirdLife och CAN.

Fiskerikontrollförordningen är lag som antogs i EU-parlamentet under 2023 och processen att implementera lagen är nu igång. Förordningen sätter högre krav på rapportering av bifångst samt att öka användningen av fiskemetoder såsom krok för att inte påverka fel bestånd. Genom förordningen införs även krav om övervakning av fiskebåtar och mätning av det som fångas in.

Naturrestaureringslagen röstades igenom i parlamentet tidigt under 2024 men har nu hamnat i ett limbo efter att Sveriges landsbygdsminister, Peter Kullgren (KD), saboterat lagstiftningens slutgiltiga antagande. Lagen kräver att 20% av ekosystem på land och i vatten ska restaureras till 2030 och stakar ut en tydlig väg för hur EU ska uppnå sina mål om biologisk mångfald och fungerande ekosystem.

Använd din röst

 

Knappt 40% av européer i åldrarna 18-24 röstade i EU-parlamentsvalet år 2019. Denna siffra måste öka. Klimat- och miljöfrågor är en av de viktigaste för europeiska väljare, som kräver att EU agerar för en frisk och levande planet. Nedan hittar du information om hur de nationella partierna och de europeiska partigrupperna röstade i förra mandatperiodens viktigaste miljölagstiftningar.