AKTIVISTAFTON

Industriernas och storstädernas hänsynslösa utbyggnad hotar allt fler sjöar, skogar, våtmarker och stränder. Men motståndet växer. Över hela världen går människor ihop, i protest mot kalhyggen, gruvor, oljeledningar och annan exploatering. Fältbiologernas vice ordförande Leo Rudberg – som var med och räddade både Ojnareskogen på Gotland och Råstasjön i Stockholm – ger här en pedagogisk steg-för-steg-guide till dig som vill skydda till naturområde med fredliga, politiska medel, med inspiration från Standing Rock, Gallok och Väleskogen. (Detta är en ny föreläsning – ej identisk med Leos tidigare föreläsning.) Frågor eller funderingar? Kontakta Leo på mejl (leo.rudberg@faltbiologerna.se) eller Facebook (Leo Calandrella Rudberg).

Det ekonomiska systemet är problemet – men vad är alternativet? Hur kan vi bygga en ny ekonomi där vi säkrar både naturens och mänsklighetens rättigheter och överlevnad? Vilka alternativa ekonomiska modeller och teorier – bortom föråldrad BNP-tillväxt – förespråkar de ekologiska ekonomerna? Forskaren Thomas Hahn, docent i ekologisk ekonomi och samhällsvetenskaplig miljöforskning vid Stockholm Resilience Centre, berättar om den moderna ekonomiska forskningen om hur miljöproblemen kan lösas.

Det finns bara ett enda stort sammankopplat hav. Havet är en livsviktig klimatreglerare. Till exempel har havet sedan 1950 absorberat över 90 procent av den värmeenergi som människan tillfört atmosfären genom växthusgaseffekten. Om denna värmeenergi istället hade stannat i luften så hade temperaturen på jorden varit hela 36 grader högre än vad den är i dag (jämför Parisavtalets mål på max 1,5 grader uppvärmning). Trots havets fundamentala roll för klimatet och därmed människans levnadsförutsättningar vet vi än idag mindre om havet än om rymden. Vi har bara börjat förstå havet viktiga roll och allvaret med försurning, uppvärmning och minskad syrehalt i havet.  På denna aktivistafton ska Fältbiologernas havsaktivist Sofie von Schenck om just havets koppling till klimatet.

Vi befinner oss i en akut klimatkris, tydligt med bränder i Australien, Amazonas och Sverige. Samtidigt tar högernationalister makten i stora delar av världen, från USA:s Trump och Brasiliens Bolsonaro till Polens Kaczynski. I detta läge så avfärdar, ignorerar och förnekar högernationalister kriserna. En förklaring är att deras partier har täta kopplingar till de utvinningsföretag som tjänar pengar på rovdrift på naturen och förgiftning av miljön, men även manliga normer och värderingar spelar roll. Hur hänger allt detta ihop? Varför har företagsledare, politiker och medborgare inte agerat trots att klimatkrisen varit känd i över 30 år? Det kommer Martin Hultman, världsledande forskare inom klimatförnekelse, högernationalism och ekologiska maskuliniteter vid Chalmers samt författare av boken “Upphettning. Demokratin i klimatkrisens tid”, att föreläsa om.

Varje år reser tusentals miljöaktivister från hela Europa till Tyskland för att fredligt ockupera kontinentens enskilt största orsaker till klimatkrisen: kolgruvorna. Och varje år har aktivisterna lyckats stänga ned utvinningen och förbränningen i ett helt dygn.  Men hur går det till och hur känns det egentligen att ockupera en kolgruva? Fältbiologernas ordförande Tove Lönneborg berättar om sina erfarenheter av att fyra(!) gånger deltagit i massaktionen Ende Gelände och inspirerar till framtida civil olydnad för klimatet.

Hur får vi till en storskalig omställning så snart som möjligt? Samtidigt som oron för klimat och miljöfrågor växer och viljan till förändring hela tiden ökar, tycker många idag att omställningen går alldeles för långsamt. En del av förklaringen till det är att vi lägger fokus på fel saker i arbetet för miljön. Våra människohjärnor är inte byggda för att hantera den här sortens kriser, utan vi faller lätt i tankefällor och förenklingar. Den här föreläsningen handlar om varför det blir så, och hur vi med psykologins och sociologins hjälp kan ta oss vidare för en snabbare och mer effektiv omställning. Vi kommer bland annat att svara på följande frågor: hur långt kan vi komma med individuellt ansvar? Vad får folk att engagera sig storskaligt? Hur kan vi ta hand om varandra och känna oss mindre ensamma och frustrerade i den ekologiska krisen? Klimatpsykologernas Kali Andersson kommer ge svaren på dessa frågor utifrån ett vetenskapligt och systemkritiskt perspektiv.

Den överdrivna materiella konsumtionen är ett hot mot vår planet. Vårt avfall skapar dessutom i sig en mängd problem för både hälsa och miljö. Därför försöker allt fler människor minimera sitt eget avfall inom zero waste-rörelsen. Fältbiologernas zero waste-expert Alex Fälting kommer här berätta mer om hur vi kan minska vårt bidrag till problemet.

Miljöfrågan är inte isolerad från den skeva makt- och resursfördelning i samhället. Miljöförstöring och klimatförändringar drabbar främst de som redan marginaliseras i samhället, samtidigt som de rika och inflytelserikas livsstil och beslut utgör den största bördan för planeten. Därför är frågor som feminism, antirasism, ekonomisk jämlikhet och dekolonisering helt avgörande i kampen för klimatet och miljön. Under den här föreläsningen förklarar den mycket erfarna feministiska och antirasistiska klimatkämpen och folkbildaren Olivia Linander mer, och pratar också om vad vi som miljöaktivister kan göra åt saken.

Experten Maria Johansson har en bakgrund inom forskning om landsbygdsutveckling, brandekologi och skogsrestaurering i Afrika. Hon föreläser om problem med klimatkompensation; varför man inte kan kompensera utsläpp av fossilt “svart” kol med inbindning i “grönt” kol i träd i den snabba kolcykeln, hur trädplanteringar och förnybar energi tar mycket markyta och hotar lokal matförsörjning och biologisk mångfald, hur priset på utsläppsrätter från fattiga länder är alldeles för lågt, och varför Parisavtalet borde omöjliggöra handeln med fattiga länder. Samt inbjuder till diskussion om huruvida tron på att kompensation är möjlig påverkar vår ambitionsnivå att göra riktiga utsläppsminskningar här hemma.

Är du intresserad av att lära dig mer om alternativa levnadssätt och om communities på landsbygden? För att bromsa miljökrisen behöver vi ställa om och leva annorlunda mot vad vi gör idag. Det finns många förslag på alternativa sätt att leva för att göra det långsiktigt hållbart. Denna Aktivistafton ska vi få lära oss av Cecilia Rydberg, aktiv i Fältbiologerna och Ekobyarnas riksorganisation, om ekobyar som ett alternativt levnadssätt. Vi får lära oss vad en ekoby är, varför man kan tänkas vilja bo i en ekoby, få några exempel på olika ekobyar i Sverige och om hur man kan gå tillväga om man själv skulle vilja bo i eller volontärjobba i en ekoby. Har du aldrig hört talas om en ekoby? Kort sagt är ekobyar en community som strävar efter att leva hållbart såväl ekologiskt och ekonomiskt som socialt och kulturellt.

Skövlingen av de sista riktiga skogarna i Sverige är inte lika illa som Amazonas – den är faktiskt värre (sett till andel ursprunglig skog). Kalhyggen bidrar till den globala artdöden och Jorden sjätte massutrotning, när arter som varg, vitryggig hackspett och vedkantlav får allt svårare att överleva i Sveriges skogar. Fältbiologerna har länge tagit kampen mot skogsbolagen, genom noggranna inventeringar i hotade skogar, intensiva demonstrationer och aktioner samt – i vissa akuta fall – genom ockupationer. Kampen har givit resultat, bl.a. i form av räddandet av Ojnareskogen (snart nationalpark) och skogen vid Råstasjön (nu naturreservat). I denna föreläsning kommer Gunnar Gredeby, skogskunnig aktivist i Fältbiologernas skogsnätverk, berätta mer om hoten mot våra skogar, kampen för att skydda dem och hur du kan hjälpa till.

“[Det hotade området] Gállok/Kallak var på var hens läppar för sju år sedan. Motståndet mot den gruva som planeras här, fem mil väster om Jokkmokk, tog sig allt mer brutala proportioner ju längre sommaren 2013 fortskred. Tillresta aktivister, akademiker och ortsbor boostade motståndet och lärde oss hur man effektivt bedriver civil olydnad. I augusti kom fler samer att engagera sig och Gállok utvecklades också till en kamp för urfolksrätt. Mitt föredrag kommer handla om vad som hände sommaren 2013, men också hur Gállok bara är ett av väldigt många exempel på de hänsynslösa och hysteriska exploateringar av natur och människor i Sábme, Sápmi, Saepmie. Ett fenomen som stavas kolonialism. Ett rådande tillstånd, en svensk modell – av så många andra -, en aldrig berättad historia. Till föredraget visar jag ett 80-tal bilder och korta videor från Jåhkåmåhkke/­Jokkmokk, Gállok/Kallak och Huhttán/Kvikkjokk längs övre delen av Unna Julevädno/Lilla Lule älv.”

Så beskriver Tor Lundberg Tuorda, samisk dokumentärfilmare och miljökämpe aktiv i Gruvfritt Jokkmokk, sin exklusiva föreläsning som aldrig tidigare visats. Varmt välkomna.

100 000 år. Så länge måste avfallet från kärnkraften kunna förvaras säkert, för att inte orsaka livsfarliga problem för människor och miljön. Trots att Sverige fortsatt producera detta radioaktiva avfall i flera decennier finns fortfarande ingen hållbar lösning. För att kritiskt granska problemet har miljörörelsen tillsammans bildat MKG, Miljöorganisationernas kärnavfallsgranskning. Tobias Larsson, Fältbiologernas representant i MKG, kommer under denna föreläsning berätta mer om MKG:s arbete och den komplexa problematiken kring kärnavfall. Mer information om föreläsningen tillkommer.