Fältbiologen nr 1/2012

I din närhet

I det här numret av Fältbiologen rör vi oss i din närhet. Vi studerar fjärilar, vi dyker ner i mossornas rike och vi sätter avtryck i vår omgivning genom våra beslut och hur vi agerar. Vad har du i din närhet? Och vad vill du ha i din närhet?

Artiklar ur detta nummer

Jord under naglarna

I din närhet / Fältbiologen nr 1/2012 /

Det ska sås och vattnas, rensas ogräs och skördas. Men ju fler händer det är som hjälps åt desto lättare och roligare blir det. Ramsjö gård är en av alla ekologiska gårdar runt om i världen som tacksamt tar emot dig som längtar efter att sätta spaden i jorden. 

Aktion åt folket!

I din närhet / Fältbiologen nr 1/2012 /

Världen är ett jävla skitställe, tänker vi alla nog ibland. Men då är det upp till dig att göra något åt det! Fältbiologen guidar dig till hur du kan göra en fett grym aktion och med den göra skillnad.

Förgiftade

I din närhet / Fältbiologen nr 1/2012 /

Den 5 januari samlades fältbiologer från hela Sverige i Stockholm för att kräva skärpning i kemikalielagstiftningen. Utklädda till bebisar i skyddsdräkt kröp vi över Sergels torg och bad om att inte matas med farliga kemikalier. 

En annan skog är möjlig

I din närhet / Fältbiologen nr 1/2012 /

Plantering och röjning – att ha en trädåker kräver arbetsinsatser. Mikael Karlsson på Silvaskog, som arbetar med skogsbruk enligt Lübeckmodellen, tycker att arbetet görs i onödan. En produktionsskog måste inte vara likriktad för att vara lönsam. Tanken med Lübeckmodellen är att skogen tillåts föryngra sig själv och att träd som är redo att bli timmer av hög kvalitet tas ut kontinuerligt, istället för att man kalhugger. Men hur går en omställning till? Vad innebär den? Följ med till en granåker i sydligaste Västergötland där en omställning tar sin början.

Bryosfären – mossornas rike

I din närhet / Fältbiologen nr 1/2012 /

Det finns kanske så många som 20 000 olika mossarter i världen. Tillsammans täcker de en stor del av jordens landyta. En matta av mossa är ett helt ekosystem i miniatyr. Det byggs upp av levande och död mossa, och är fullt av alla de bakterier, svampar, alger, spindlar och leddjur som lever där. Det finns ett ord som innefattar allt detta – bryosfären.

Grymt i natten

I din närhet / Fältbiologen nr 1/2012 /

Sedan 40 år tillbaka har ett stort däggdjur återkommit i den svenska faunan. Den som törs ge sig ut i terrängen för att speja efter vildsvin bör kika efter uppbökad mossa, spetsa öronen efter frustningar och grymtningar men framför allt ha någon att hålla hårt i handen.

Salomon Abresparr är Fältbiologernas nye ordförande

I din närhet / Fältbiologen nr 1/2012 /

– Jag ville satsa på Fältbiologerna. För mig är Fältbio­logerna värt det engagemanget.

Föreningen tar upp det mesta av 21-åriga Salomon Abresparrs tid. Han är inte bara Fältbiologernas nya ordförande, han jobbar också som DISI (distriktsinformatör) för S-U-G. Själv bor han i U-delen av distriktet, närmare bestämt i Uppsala.

Recension: Det stora tågrånet

I din närhet / Fältbiologen nr 1/2012 /

Det stora tågrånet

Mikael Nyberg

Karneval förlag, 2012

Recension: Kollaps – livet vid civilisationens slut

I din närhet / Fältbiologen nr 1/2012 /

Kollaps – livet vid civilisationens slut

David Jonstad

Ordfront, 2012

Krönika: Politik på tallriken

I din närhet / Fältbiologen nr 1/2012 /

Idag kan den som vill lätt fylla sin shoppingkasse i mataffären med varor från hela jordklotet. ”Det är alltid skördesäsong någonstans i världen”, som livsmedelskedjan framhåller i sitt försök att haka på den senaste trenden att handla säsongsbetonat.

Expertsvar: Binda gräskrona

I din närhet / Fältbiologen nr 1/2012 /

Har du tips på hantverk som man kan göra ute, utan att behöva ha tillgång till olika redskap? /Nicholas

Intern debatt: Satsa på klubbaktivitet

I din närhet / Fältbiologen nr 1/2012 /

Fältbiologerna ska vara en förening som är uppbyggd av sina medlemmar. Vi ska göra saker själva. Vi lär oss saker tillsammans genom att göra dem, vi lär av varandra och hjälps åt. Vi kan titta på fåglar, lära oss lavar, rädda skogar och stoppa vägbyggen. Genom att organisera oss, dela kunskap och låta alla vara med får vi större möjligheter att påverka, lära oss nya saker och träffa andra ungdomar som vill åt samma håll. Vi har varandra – det är vår styrka. Men en medlemsstyrd förening, som vår, kräver både engagemang och tid av sina medlemmar.

Logga in
Fältbiologerna 2011 | Kontakta webmaster
RSS: Allt nytt | Kalendarium
Se mer av Fältbiologerna: